I dag för fyra år sedan åkte jag och min fru till Mjölby. Vi skulle gå en silversmideskurs hos Zilverzmen. Det var inte min idé och jag såg det mera som slöseri med tid. Inte visste jag då, att jag några timmar senare skulle bli helt förtrollad i detta hantverk. ”Hjärtringen” var mitt absolut första silverarbete och i dag fyra år senare ligger det också en ring på min arbetsbänk fast denna gång med en turkos istället för ett hjärta.
Om jag hade varit sådär en 30 år yngre hade jag nog satsat på en ordentlig utbildning. Men nu får det bli helgkurser hos Zilverzmen och enstaka dagar som jag hyr in mig i hans ateljé, även om han har flyttat till Örebro.
I början på min semester så tog vi en tripp till Örebro för att titta på utställningen om Marilyn Monroe. (den kan verkligen rekommenderas) Självklart passade jag på att hyra in mig några timmar hos Zilverzmen för att fixa några moment till projekt som ligger i ”att göra högen” Bland annat valsade jag till en tunn halvrund tråd som ska vara till ringen med turkos som jag just nu arbetar med.
Tanken är att den ska sitta som avslutning på den skål som den runda turkosen kommer sitta i. Just nu håller jag på och sågar, filar, slipar fram det mönster som jag fick för mig skålen skulle ha. Och det erbjuder en del utmaningar…
Som ni ser är det massa jobb kvar innan jag kan visa det färdiga resultatet. Nu är detta bara ett testprojekt så det är ingen fara om projektet slutar i skrotlådan. Men erfarenheterna kommer jag ta med mig till ett liknande projekt fast med en Peacock saltvattenpärla. Men då är det skarpt läge.
Hur konstigt det än kan låta. Så är det nästan samma moment på denna ring som på den första jag gjorde, såga, fila, löda. Men såglinjerna är desto fler och kurviga istället för raka. Men det blir fortfarande böljande former när man vill fila rakt, och när man försöker få till den böljande formen med filen, tja då blir det spikrakt.
Fast det gör ingenting, det är nog få saker som får mig att må så där härligt bra som silversmide. Att få skissa och fundera och sen bearbeta silvret har en rent terapeutisk verkan på mig. Att se hur smycket sakta växer fram gör mig fortfarande lika förtrollad av hantverket.
Fortsätt gärna följa med på min silversmidesresa.
/Fredrik
Ateljé Silverdrömmar 